Stolta föräldrar

Vi är så stolta, Christer och jag, för Ida har nu i ca en veckas tid greppat saker man räcker fram till henne. Det är inte klokt hur glad man blir för en sådan liten sak kan tyckas. Igår började hon också greja med något nytt med munnen. Hon drar in läpparna i munnen så hon nästan ser ut som en tandlös liten gumma, hon är så söt :-)

Annars rullar dagarna på…jag är lite trött efter att Ida har börjat vakna vid ca två- och femtiden på natten och jag kan ha svårt att somna om efter att hon har varit vaken vid fem. Nattningen av henne går dock fortsatt hur bra som helst och det känns så skönt. Hon brukar somna vid halv åtta-åtta på kvällen.

En sak som jag just nu är lite irriterad och ledsen över är att jag håller på att tappa allt mitt hår! Amningen tar visst på håret oxå. Känns kanske lite ytligt att gå och oja mig för det ….men just nu tänkte jag göra det i fem minuter i alla fall…sedan tänker jag gå tillbaka och oja mig över andra saker som är västenligt viktigare, ex svältande barn och barn som far illa….“MEN MITT HÅR!”…snyft, snörvel…det försvinner ner i avloppet….(såja, nu har det gått fem minuter, slut på snyfterier). Andra saker som jag har märkt med mig själv efter att ha fått barn är att jag är hur känslig som helst att se andra barn fara illa samt se våldsfilmer på film eller TV. Jag tycker helt enkelt att vi borde vara snälla mot varandra…Chrille (som faktiskt vill se en och annan spännande film) suckar och tycker att jag inte ens kan se på Tom och Jerry längre :-)