Värmen verkar ta ut sin rätt, både för stora personer och små.

Ida har nu sovit sedan lunchtid och mamma Jennie har kunnat greja lite med sådana där tråkiga vuxensaker som att tvätta, diska och kolla över räkningarna (och skriva ett inlägg på bloggen, men det är ju inte tråkigt). Normalt brukar ju Ida ha sin vakenperiod nu men hon hade svårt att komma till ro igår kväll och det tog ett tag innan hon somnade så hon är nog trött både av värmen och av att ha varit vaken i natt. Känns lite konstigt att bara kunna sitta just nu och skriva i lugn och ro. Hmmmm, jag tror dock snart att jag måste börja peta lite på henne. Mina tuttar vill nämligen att hon ska vakna till liv snart :-)

Denna bild på Ida togs igår när hon låg i mitt knä och sov så sött :-)

Värmebölja och varmt. Inatt sov vi i vardagsrummet då det är ca 1 grad kallare än vårt varma sovrum. 28 grader var det vid läggdags igår kväll.

Enligt NA så är Örebro hetast i landet!

Idag är en dag med stort D, Ida har börjat med D-droppar :-)
AD-droppar heter det inte längre, man behöver inte längre vitamin A. Enligt Livsmedelsverket ska man få i sig tillräckligt med A-vitamin ändå, bland annat via berikad mjölk, välling och margarin.
Ida tog dropparna utan problem, de smakade nog helt ok.

Mamma Jennie har lyckat få håret klippt idag. Imorse packade vi oss iväg hela familjen, Jennie släppte vi av hos frissan medans Ida och jag fortsatte till mitt jobb. Vi hade lite “far och dotter” tid så hon fick vara med på jobbet, hon skötte sig exemplariskt…hon sov nämligen hela tiden :-)

Idag har vi varit till BVC igen. Denna gång för en undersökning av läkare, men också för vägning och mätning. För att vi skulle vara rena och fina inför detta möte så badade vi Ida igår kväll. Vi fyllde badbaljan med vatten och doppade ena foten. Vid detta tillfälle passade Ida på att “kontaminera” vattnet med sina bakre regioner, det missfärgade vattnet fick bytas direkt :-)

Hos BVC gick det bra. Ida väger nu hela 4060 gram, det innebär en ökning med 290 gram sedan sist! Nu är det inte bara magen som växt utan hon har även lyckats bli 53.5 cm lång. Läkaren tyckte hon var en pigg och söt liten tjej, och Ida klarade undersökningen utan anmärkning!

Lite andra saker vi gjort de sista dagarna är en längre biltur. Vi åkte till Nora och fick mat och fika hos farmor och farfar. Kusin Isak var också där och klappade snällt på Ida, då han inte var upptagen med att leka i sandlådan eller springa med rumpan bar :-)

Jag har även hunnit med att rakat av mig håret, detta efter att under lång tid gått och tyckt att håret inte gör någon nytta. Det är bara i vägen. Jag slet över en halvtimme en kväll med min gamla hårklippare, den ska nu slängas för den kan då inte klippa så slö som den är. En ny är införskaffad, så nu kan jag ha sommarfrisyr hela sommaren…skönt som tusan!

Nu är det snart andra halvlek mellan Sverige och Serbien, 3-1 till Sverige just nu. Gissar på 5-1 i slutresultat…heja Sverige :-)

Hon är duktig och sova på nätterna, vi får alla sova vilket jag och Jennie uppskattar enormt. Ida har ju sovit i liften till barnvagnen ståendes i spjälsängen under nätterna, men nu på förmiddagen provade vi en stund utan. Lilla tjejen i stora sängen :-)
Vi provar utan liften inatt, ser ut att fungera bra.

Igår var vi hos mormor och åt god mat och firade midsommar. Kusinerna kom in och hälsade på Ida vilket jag tror hon uppskattade, hon tittade länge och väl på dem. Vi tog en promenad till Karlslund för att titta på midsommarstången och firandet där. Ida sov inte så mycket på vägen dit, och inte på vägen hem…sov inte alls mycket igår på dagen. Dock blev hon på lite bättre humör när kusin Elin gav henne blommor :-)

Nu somnade hon precis i bärsjalen till ljudet av diskmaskinen. Mamma Jennie får passa på och ta en dusch :-)

Igår var vi till BVC igen för vägning och mätning. Ida vägde nu 3770 gram och har blivit 51.5 cm lång. Jennie blev friskförklarad från svinkopporna så nu kan hon sköta Ida. Tog även en tur till Babyproffsen igår för att inhandla en babysitter. Vi tror att Ida vill sitta i en sådan och vara med och se lite. Vi slog till på en brun variant som skulle vara bra :-)

Inat var det återigen dags för en nattlig vandring med Ida. Hon blev helt omöjligt på kvällen, kom aldrig till ro för att sova. Under dagen var hon lugn och snäll, badade och var ute på en kort promenad med Jennie och mormor. När kvällen kom så kom även skriken. Jennie och jag gav oss ut i området vid halv tolv och gick en timme. Hon sov en stund men var vaken när vi kom hem. Hon fick tutte och sedan gick jag iväg med henne vid 1 snåret. Denna gång tog vi en längre färd som, första stop var OK macken för att köpa en kaffe.
Ida somnade efter 10 minuters skrikande, sov sedan kanske 50 minuter innan hon vaknade. Då började ge oss av hemåt. Var nog hemma vid 02.40 och väckte Jennie för att hon skulle få tutta. Hon åt och somnade sedan på Jennies mage vid halv fyra. Sov sedan till halv nio, fick då mat och sover nu fortfarande.

Det jobbiga är att inte veta vad som är fel. Det finns inga lampor som indikerar fel på bebisar :-)

Ida fick ta ett bad idag. Mormor var här och hjälpte till vid badet. Det var en trevlig stund för alla inblandade, Ida njöt och blev ren på köpet. Jennies svinkoppor ser bättre ut för varje dag, men de är inte borta helt ännu.
Dagarna går otroligt fort, timmarna känns som kvartar. Ofta har man missat att äta något, duscha eller borsta tänderna :-)

Jag och Ida tog en förmiddags promenad igår för att hon skulle sova. Nya kameran var med vilket resulterade i denna bilden på en koltrast som letade mat bland löven :-)

Inat var en jobbig natt. Allt började igår under dagen, Ida var grinig och sov aldrig längre än en timme på förmiddagen. Ett par 15.20 minuters sov stunder på eftermiddagen lyckades hon med också. Däremellan var hon grinig och vägrade allt utom mammas bröst. Hon varvade aldrig ner så att hon kunde sova, detta gjorde att jag tillslut gick ut med henne i vagnen vid 00.30. Nice, hon somnade direkt och vi gick en kvart. Kommer in och lägger ner henne i sängen, själv lägger jag huvudet på kudden och blundar…i 2 minuter. Skrik och gråt igen. Tappra försök med napp och mammas bröst hjälper inte. Straxt efter 2 så går jag ut ännu en gång med tanken att gå lite längre för att låta henne sova. Jag irrar runt i området och hon sover som en stock. TACK! Det enda som hörs från vagnen är några missplacerade skratt i sömnen från Ida, jag tyckte inte det var lika roligt som henne :-)
Ett par timmar senare, eller som jag räknade 8 harar, 2 igelkottar och ett tidningsbud senare, går vi in igen. Lägger henne och mig själv, jag somnar direkt.
Ida sover nu till straxt före 9! Nästan 7 timmar sammanhängande sömn från det att hon somnade vid 2 snåret. Jennie ger henne bröstet vid 9 och Ida somnade om. Sover fortfarande nu, och klockan är snart 12 :-)

Vad som orsakade denna natt är ett mysterium. Kanske Jennies penicillin gör Idas mage upprörd, eller kanske var hon helt enkelt FÖR trött och kunde inte sova.

Nu ska jag ta en kaffe och se om hjärnan vill komma igång :-)

Igår var vi till BVC och skulle väga och mäta Ida. Ida växer som hon ska och hon har blivit en och halv cm längre. Hon är nu 50,5 cm och väger 3640 g. Det känns skönt och det verkar som hon får i sig tillräckligt med mat.

Med mig var det väl inte riktigt lika bra visade sig. Utslagen i ansiktet visade sig inte vara några hormonella utslag utan svinkoppor. Jag fick tid hos läkare som tog en del prover och jag har en infektion i kroppen, både från mjölkstockningen och svinkopporna. Jag har nu fått penicillin och jag hoppas nu att det ska bli bättre för jag är allt bra trött på det här. Det värsta är att jag inte alls får ta hand om Ida på grund av smittorisken. Det enda jag får göra är att amma henne och då måsta jag ha munskydd på mig. Det är hur jobbigt som helst kan jag meddela. Ja, prövningar man möta….men, men…det ska väl snart gå över. Jag ska nu ta det lugnt på obestämd tid framöver, tills jag blir frisk. Och så håller vi tummarna att Ida inte är eller blir smittad eller Christer heller för den delen.

Hej så länge!

En liten annons från dagens NA :-)

Nu är det dags igen för ett litet…eller ganska stor inlägg från mig. Det var ett tag sedan och det har ju hänt en del sedan sist :-)

Senast jag skrev satte värkarna igång dagen efter vid sex-snåret på morgonkvisten. Vi stannade hemma ganska länge vilket jag tyckte var skönt. På dagen var jag ensam hemma och gick och skrotade och småplockade lite. Jag plockade bland annat tvätt och gjorde fint i köket….. med en vetevärmare i byxorna (det är inte varje dag man har det, he, he, he). På kvällen blev värkarna mer kraftigare och började komma regelbundet. Chrille och jag satt i soffan, han med klockan i högsta hugg. Det var så häftigt, för Chrille kunde säga: “om fem sekunder ska en värk komma"…och mycket riktigt, nog kom det en värk på exakt den tiden. Riktigt fascinerande hur kroppen fungerar! Vi åkte in på natten vid halv ett ungefär och själva förlossningen gick helt ok. Jag hade ställt in mig på att typ få åka ambulanshelikopter eftersom min mamma har haft två ganska svåra förlossningar men det gick istället hur bra som helst. Ja, visst det gjorde naturligtvis skitont men det var hanterbart. Jag låg och tänkte på de gånger man har sprungit i snöstorm eller regn….. med blodsmak i munnen och man har tänkt: “nej, nu dör jag snart. Det här kan inte vara nyttigt!” Men man har alltid överlevt och känslan efteråt är underbar! Vår lilla Ida föddes vid kvart i sex på morgonen och känslan var mycket riktigt helt underbar!!

Första dygnet med Ida gick vi på små moln. Vi hade inte sovit på över 24 timmar men någon trötthet kände jag inte av direkt. Ida sov mest hela tiden och var hur lugn som helst. Jag låg bara och tittade på henne. Så här i efterhand kanske jag skulle ha passat på att sova lite mer då för på andra dygnet vaknade hon till liv och skulle tutta hela tiden. Och då menar jag HELA tiden. Jag satt med henne under hela andra dygnet och jag hade ännu inte fått någon mjölk så vi kämpade på båda två. Vid tre på natten var både jag och Ida ganska trötta på det där tutteriet. Jag för att jag inte fick sova alls och Ida för att hon tuttade och tuttade men fick ingen mat. Jag fick då lite hjälp av en barnmorska som tog henne i några timmar så jag skulle få sova någon timma. Dagen efter åkte vi hem och det var skönt att komma hem kan jag säga och jag behövde nästan bara kliva över tröskeln hemma så rann mjölken till. ´

Nu är snart Ida två veckor och det har gått så fort. Hon är helt underbar och jag skulle fortfarande kunna ägna en hel dag åt att bara ligga och studera och titta på henne, men det finns ju andra plikter också. Vi lyckades bland annat få till en liten 30-årsfest mitt i allt med hembakade bullar (tack Christer, du är en klippa, puss).

Allting har dock inte varit rosenrött. Förlossningen gick så är i efterhand hur bra som helst…min stora utmaning har visat sig vara AMNINGEN. Sablar, det var inte det lättaste och efter en och en halv vecka åkte jag på en mjölkstockning med jättehög feber. O fy, kan jag säga, det önskar jag inte någon. Mitt i allt detta blossar det också ut några mystiska, äckliga utslag, mitt i ansiktet, som kliar och är jättejobbiga. Pratade med BVC som trodde det var hormonellt. Jäkla hormoner, håll er till att göra något vettigt istället. Risken finns att om jag sticker ut näsan utanför dörren så kommer några vitklädda gubbar med skyddskläder och plockar in mig till något slags “basecamp” och där står Bruce Willis eller någon annan som ska rädda världen från ett farligt virus. Jag tror dock att det är på bättringsvägen och jag är feberfri nu! Jätteskönt!

Men när den här persen har lagt sig så är jag helt säker på att jag bara kommer att komma ihåg hur underbart det är med att ha en liten parvel hemma, för det är det :-)

Nu ska här fotas :-)
Har köpt en Canon 450D med två objektiv till, ett 18-55 IS samt ett 55-250 IS. Detta blir perfekt för att fota Ida och en och annan fågel eller dyl. Köpte kitet via Blocket av en kille från Karlstad, allt är helt nytt. Fick en otrolig service då han körde allt till Örebro för leverans, värmlänningar är riktigt schysta :-)

Jennie ligger sjuk, hon har fått mjölkstockning. Hög feber som tusan, över 39 grader!
Att det kan strula så med det där mjölkeriet, stackars Jennie.

Idag på förmiddagen fick vi besök av kusin Isak. Ida var lite extra fin idag, passade på att klä upp sig lite inför besöket.
Själv så jagar jag en systemkamera att fota Ida med. Nu när man har världens bästa motiv vill man ju ha en bra kamera :-)

Tack farmor för den stickade filten. Den är jätteskön :-)

Grattis Jennie på din dag önskar Christer och Ida.

Igår var en trevlig dag för Ida. Hon fick vara med pappa och baka drygt 130 kanelbullar, funkade utmärkt i en bärsjal :-)
Sedan kom BVC på hembesök för att väga och inskrivning. Detta skedde trots att vi varit till barnmorskan i förgår för vägning, vid detta tillfället vägde Ida 3330 gram viket var bra då hon vänt från viktnedgången.
BVC kom alltså hem med en portabel våg och skulle väga undret. Började bra med att kissa direkt då blöjan togs av och bajsade sedan ner vågen. Trots dessa “utgifter” vägde hon 3470 gram, viket innebär en ökning på 140 gram (!) sedan dagen innan.
Jennie brast vid detta tillfälle ut i orden “- Är detta normalt?”
Svaret hon fick var att allt är normalt, inget är onormalt :-)

Vi avslutade den händelserika gårdagen med att bada Ida. Hon var lite kinkig innan hon skulle i vattnet men så fort hon bröt vatten ytan så blev hon tyst, hon gillade verkligen ett bad. Lite senare på kvällen ramlade naveln bort.

Nätterna går faktiskt bra, lite grinig är hon vid läggdags då hon inte kan varva ner riktigt. När hon somnat så hon sover fram till 4 någon gång och får då äta lite och får en torr blöja. Efter detta kan hon sova till 8 snåret.